Knäböj är kungen av alla benövningar. Den är inte bara bra för att bygga volym och styrka på låren. Det är en övning som bättrar på stabiliteten i knän, höfter och bål.

Ett problem många har är stabiliteten i höfterna när dem knäböjer, detta resulterar att knäna faller inåt (i vissa fall utåt) i uppåtfasen. Om man inte går något åt det kommer fel rörelsemönster läras in och många av knäböjens stabiliserande egenskaper går förlorade. Även skador kommer lättare.

Att det finns en instabilitet kring en led innebär att det finns en muskelobalans.

  I en knäböj aktiveras samtliga muskler runt höften för att ge stöd och kraft i utförandet. När knäna faller in beror det på att musklerna som som innåtroterar lårbenet får mer kraft än musklerna som utåtroterar lårbenet. Man kan se det som en dragkamp där inåtroterarna står som segrare.

Många påstår att musklerna som vinner dragkampen är starkare, men det är inte alltid sanningen, ibland är det så enkelt att muskelkontakten är högre på ena sidan och då får mer kraft.

För att åtgärda detta finns det olika metoder. Vilka man väljer beror på vad för orsak man har till att benen faller in. Är det styrkan eller muskelkontakten som är problemet?

Vanligt problem är att man inte får så bra kontakt med rumpmusklerna. Den kontakten kan lätt tränas upp, och det finns mängder av olika övningar att använda sig av.

Övningar som höftlyft och kissande hunden är bra för att "hitta rumpmusklerna".

Kör i ett lungt tempo och markera toppläget så att du känner i rumpan och musklerna på höftens utsida.

Kettlebellsvingen är bra för att få in rumpmusklerna i en helkroppsrörelse.

Ett knep jag provade för ett tag sedan var att köra ett program med 10 repetitioner i 10 set med 60% av maxvikten i knäböj.

  Detta ger dig chansen att träna upp rörligheten och muskelaktiviteten kring höfterna. Ett bra sätt att få igång tekniken.

Olika sätt att åtgärda problemet fungerar väldigt olika på olika personer. Man får prova sig fram.