Kroppsnytt

Kroppsnytt är en träningstidning som riktar sig till killar och tjejer som går på gym. Dem testar nya trender, ger kostråd m.m Allt som berör den genomsnittiga gymmaren.

Tycker tidningen känns väldigt opersonlig. Man märker snabbt att articklarna är skrivna av personliga tränare, då den känns väldigt trendig. Träningsarticklarna känns som repetering av utbildningshäftet från en PT-utbildning. För dem som känner mig så är det ett lågt betyg.

Sitter och bläddrar i tidningen för att hitta något positivt med den, men det här är nog den sämsta träningstidning jag läst. Det är inte det att råden dem ger är helt värdelösa, den är helt enkelt för tråkig, ful lay-out och information som ska tas med en nypa salt.

Betyg: 1 av 5 möjliga.

Nu är det dags för att granska alla träningstidningar som fyller upp hyllorna i butikerna.

Först ut är en helt ny tidning om löpning som riktar sig till tjejer/kvinnor som vill komma igång med löpträningen, eller avacera som löpare.

Spring dig i form

Denna tidning överaskade mig på ett absolut positivt sätt. Den är skriven på ett sätt som alla läsare kan förstå. Den är kraftigt nishad mot kvinnor, vilket syns i både innehåll och design. Du får klädtips, träningsprogram som täcker samtliga områden som berör din löpning. Vilket är, löpteknik, styrketräning, rörlighet. Även kost och motivation  hade dem klämt in i tidningen.

Träningsprogrammen i tidningen var bra uppbyggda och lätta att följa, även om du aldrig löptränat innan. Cat Dugdale heter tränaren som lagt upp programmen och jag lyfter på hatten för denna tränare.

Tidningen var överlag väldigt bra, men visst har den en del svaga sidor med.

När jag läser articklar om träning vill jag alltid veta vem som skriver, här är dock författarna anonyma. Detta är inget som påverkar målgruppen så mycket, men det störde mig.

I artiklarna tar dem stöd av studier, men lämnar ingen källförteckning. Även om tidningen inte riktar sig till träningsnördar, så bör man alltid lämna en riktig källförtäckning på dem studier dem nämner. 

Tidningen har just kommit med sitt första nr, så det blir utifrån den jag gör bedömningen. Det kändes som att även om dem vill rikta den till både nybörjare och avancerade löpare, blev den bäst lämpad för nybörjare. Det var mycket basic iformation om träning och kost. Det innebär inte att avancerade löpare inte kan dra nytta av den.

Betyg: 3,5 av 5.

Den träffade sin målgrupp med bra tips på löpträning. Betyget dras ner pga brist på fokus på dem mer avancerade löparna. Brist på källförtäckning till studier som nämns.

Hur olika idrottare ska träna ben, är ett område som alltid leder till heta diskussioner. Den stora frågan är om idrottare ska välja benövningar som utförs på 1 ben eller 2 ben.

När olika idrotter började med fysträning, tog man övningarna från tyngdlyftningen och styrkelyft. Övningar som frivändningar, ryck, stöt, marklyft, knäböj m.m dominerade fysträningen.

I dag satsar idrottslagen allt mer på fysträningen, behovet ser man som en självklarhet. Med det ökade behovet, växer antalet fystränare. Ju fler fystränare desto fler åsikter om hur man ska träna.

Träning för idrott är under ett ständigt utvecklande. När allt fler tränare slåss om uppmärksamheten börjar dem måla världen svart och vit. För att verka nytänkande så förkastar man gamla idéer, och kör hårt med trenderna som dyker upp.

Ett ämne som delat upp tränare i läger är just detta.

Om vi tar en fotbollsspelare som exempel. När han springer så använder han 1 ben i taget. Frågan som tränare började ställa är: Ska han då träna knäböj (2 bensövning)? Vore det inte vara effektivare att belasta 1 ben i taget för att efterlikna idrotten?

Flera tränare började förkasta övningar som knäböj och frontböj, nu är det utfall och split squats som gäller.

Själv lever jag i en lite mer färgglad värld. Jag anser att både knäböj och splitsquats är viktiga övningar inom fysträningen. Det hela beror på vad jag för tillfället vill uppnå. Här ska ni få en förklaring till dem olika övningarna och varför dem är bra.

Knäböj (2 ben):

Knäböj är en tvåbensövning som belastar hela låren, sätet och bålen. Eftersom du står på 2 ben står du mer stabilt, mer stabilitet innebär att du har en större möjlighet att utveckla mer kraft till benen.
Få övningar kan konkurera med knäböjen när det gäller att bygga upp en grundstyrka i benen.

Marklyft (2 ben):

Marklyft är en ryggövning som belastar större delen av kroppen. Marklyftets förmåga att utveckla styrka är svår att förneka.

Frivändningar (2 ben):

Frivändningar är en underbar övning som används för att skapa explosivitet.

Utfall (1 ben):

En bra övning som ställer ett något högre krav på balansen. Största fördelen med utfallen är övningens stabiliserande effekt på knän och fotleder. Övningen är överförbar till fotbollen eftersom belastningen liknar mer löpningen än t.ex knäböjen. Instabiliteten innebär däremot att möjligheten till maximal kraftutveckling blir lägre än vid knäböjen.

Splitsquat (1 ben):

Denna övning är något mer stabil än utfallen. Splitsquat är övningen som somliga anser kan konkurera med knäböjen när det handlar om kraftutveckling. Men den är mer instabil än knäböjen och ger inte samma möjlighet till kraftutveckling.

Jag ser stora fördelar med alla övningar som nämnts i texten. Övningarna ställer olika krav på kroppen och både 1 bensövningar och 2 bensövningar behövs för att skapa en komplett fotbollsspelare. Knäböjen för att bygga upp maxstyrkan, frivändningarna för att bli mer explosiv och utfallen för att efterlikna idrottens belastningar, samt bättra på stabiliteten.      

Fotboll, handboll, innebandy, rugby, amerikansk fotboll, har en sak gemensamt (bortsett från bollen). Det är sporter som utövas av sprinters. Men hur ofta ser man fotbollsspelare träna sprintteknik? Väldigt sällan.

Fler tränare bör lära sig mer om sprintutveckling. Här har jag hittat klipp, där Asafa Powels tränare Steven Francis går igenom sin syn på hur man utvecklar sprinters. Lägg extra märke till vad han har att säga om stretching.

Häromdagen fick jag höra att jag inte trodde på stretching. Måste säga att det var mer än jag själv visste. Visst ifrågasätter jag vissa former av stretching, men det innebär inte att jag inte tror på att stretching fungerar.

Stretching är rörelseträning där man sträcker ut musklerna. I musklerna finns små muskelspolar som drar ihop muskeln när den känner att den dras ut för mycket.

Vad jag ifrågasätter är behovet av stretchingen. Stretching är en behandlingsmetod mot stela muskler/leder. Är du inte stel finns det ingen anledning till stretching. Att stå och sträcka ut varje muskel i kroppen efter varje träningspass är bortkastad tid. Vissa muskler är stelare än andra, lägg tiden på dem i stället.

Ökar behovet av stretching vid styrketräning?

Svaret är både ja och nej. Folk som styrketränar med mig, känner sällan behovet av stretching. Det beror på att vi i varje repetition sträcker ut muskeln lite lätt i bottenläget. Vi ser till att arbeta i muskelns fulla längd, det håller den både stark och rörlig.
Många av dem som blir stela efter styrkträningen arbetar sällan i muskelns fulla längd, då blir man stel samtidigt som leden blir ömtåligare i sitt utsträckta läge.

När jag kör vanlig stretching håller jag sällan positionen längre än 5 sekunder, efter 5 sekunder släpper jag på spänningen någon sekund för att sedan sträcka ut i 3-5 sekunder igen. Detta gör jag tills jag känner att stelheten släpper. Varje repetition kan jag gå djupare och djupare.
Sedan kör jag vanlig statisk stretching där jag sträcker ut muskeln i 15-20 sekunder. Jag stretchar alltså olika muskler på olika sätt.

Främsta rörligheten får jag genom styrketräningen, vanlig stretching kör jag någon dag varannan vecka.

I serien ”Spänstträning i 3 block” beskrev jag hur ett försäsongsupplägg ser ut i grova drag. I sista avsnittet la jag till att blocken i praktiken inte är lika strikt, att dem löper in i varandra. Vad blocken innebär är vad man fokuserar främst på.

Tänkte här förklara lite närmare vad jag menar med detta.

Försäsongen börjar med grundträningen. Öka på maxstyrkan. Om vi skulle följa blockindelningen strikt, skulle du i slutet på block 3 och början av säsongen tappat en del av maxstyrkan som du skapat i block 1.  Detta eftersom du i varje block sänker belastningen. Det är därmed inte helt optimalt.

Att i block 1 lägga in något pass med frivändningar eller backintervaller är därmed till fördel för den atletiska utvecklingen. Likadant blir det att lägga in lite knäböj i block 3. Alla blocken vävs in i varandra, men fokusen ligger i enskilda block. I början fokuserar man på grundstyrkan, men underhåller samtidigt övriga delar av fysiken.

Hur man väver ihop blocken beror helt på hur lång försäsongen är, samt vilka mål man har att nå under säsongen.

Draken är en övning anpassad för löpning. Den stabiliserar fotleder och knän, samtidigt som den stärker upp bål och baksida lår.

Klippet nedanför är ett klipp jag hittat på nätet, så det är inte jag på klippet :)

När jag växte upp, handlade det mesta om sport. Var 4 år när jag började fotbollsskolan, efter det har det blivit ett 10-tal olika sporter. När man kom i tonåren började tränarna fokusera lite mer på våra fysiker. Jag var idioten som älskade fysträning. Jag ville prova olika sporter för att se hur deras träning såg ut.

När jag var 17 år fick jag en vision, en dröm. Tänk om fotbollstränarna visste vad friidrottens tränare, om handbollens tränare visste vad brottningens tränare.

När jag pratar med folk från olika sporter, hör jag ofta att dem åker till en brottningsklubb för att få lite extra fysträning. Detta är jättebra, men varför ser inte tränarna till att skaffa sig den kompetensen själva? Var finns drivkraften bakom utvecklingen av den enskilda sportens fysträning?

För några årsedan kom en tjej som var 15 år. Hon var dansare och dansade ca: 10 pass i veckan. Denna 15 åriga tjej led av förslitningsskador, förslitningsskador på en 15 årig tjej.

Inget fel att elitsatsa tidigt, men hade dansskolan plockat in en duktig fystränare med en bakgrund från dansen, bara några timmar varje termin. För att gå igenom varje dansares status, hade skaderisken minskats en del. Om dansskolan ordnat med den samme fystränare, föreläsningar och workshops. Hade man kunnat göra ännu mera förbättringar.

I större delen av mitt liv har jag kämpat för att lära mig att förstå kroppen, att forma kroppen. 

Min vision är att sprida kunskapen om fysträning, att ta en del i utvecklingen av fysträning till olika idrotter.

Tänk vad många talanger som tvingas sluta pga skador innan dem lämnat tonåren.

Skälvklart kan man inte hindra alla skador med fysträning. Men man kan förbereda kroppen för att öka chanserna.