Hur olika idrottare ska träna ben, är ett område som alltid leder till heta diskussioner. Den stora frågan är om idrottare ska välja benövningar som utförs på 1 ben eller 2 ben.

När olika idrotter började med fysträning, tog man övningarna från tyngdlyftningen och styrkelyft. Övningar som frivändningar, ryck, stöt, marklyft, knäböj m.m dominerade fysträningen.

I dag satsar idrottslagen allt mer på fysträningen, behovet ser man som en självklarhet. Med det ökade behovet, växer antalet fystränare. Ju fler fystränare desto fler åsikter om hur man ska träna.

Träning för idrott är under ett ständigt utvecklande. När allt fler tränare slåss om uppmärksamheten börjar dem måla världen svart och vit. För att verka nytänkande så förkastar man gamla idéer, och kör hårt med trenderna som dyker upp.

Ett ämne som delat upp tränare i läger är just detta.

Om vi tar en fotbollsspelare som exempel. När han springer så använder han 1 ben i taget. Frågan som tränare började ställa är: Ska han då träna knäböj (2 bensövning)? Vore det inte vara effektivare att belasta 1 ben i taget för att efterlikna idrotten?

Flera tränare började förkasta övningar som knäböj och frontböj, nu är det utfall och split squats som gäller.

Själv lever jag i en lite mer färgglad värld. Jag anser att både knäböj och splitsquats är viktiga övningar inom fysträningen. Det hela beror på vad jag för tillfället vill uppnå. Här ska ni få en förklaring till dem olika övningarna och varför dem är bra.

Knäböj (2 ben):

Knäböj är en tvåbensövning som belastar hela låren, sätet och bålen. Eftersom du står på 2 ben står du mer stabilt, mer stabilitet innebär att du har en större möjlighet att utveckla mer kraft till benen.
Få övningar kan konkurera med knäböjen när det gäller att bygga upp en grundstyrka i benen.

Marklyft (2 ben):

Marklyft är en ryggövning som belastar större delen av kroppen. Marklyftets förmåga att utveckla styrka är svår att förneka.

Frivändningar (2 ben):

Frivändningar är en underbar övning som används för att skapa explosivitet.

Utfall (1 ben):

En bra övning som ställer ett något högre krav på balansen. Största fördelen med utfallen är övningens stabiliserande effekt på knän och fotleder. Övningen är överförbar till fotbollen eftersom belastningen liknar mer löpningen än t.ex knäböjen. Instabiliteten innebär däremot att möjligheten till maximal kraftutveckling blir lägre än vid knäböjen.

Splitsquat (1 ben):

Denna övning är något mer stabil än utfallen. Splitsquat är övningen som somliga anser kan konkurera med knäböjen när det handlar om kraftutveckling. Men den är mer instabil än knäböjen och ger inte samma möjlighet till kraftutveckling.

Jag ser stora fördelar med alla övningar som nämnts i texten. Övningarna ställer olika krav på kroppen och både 1 bensövningar och 2 bensövningar behövs för att skapa en komplett fotbollsspelare. Knäböjen för att bygga upp maxstyrkan, frivändningarna för att bli mer explosiv och utfallen för att efterlikna idrottens belastningar, samt bättra på stabiliteten.      

Fotboll, handboll, innebandy, rugby, amerikansk fotboll, har en sak gemensamt (bortsett från bollen). Det är sporter som utövas av sprinters. Men hur ofta ser man fotbollsspelare träna sprintteknik? Väldigt sällan.

Fler tränare bör lära sig mer om sprintutveckling. Här har jag hittat klipp, där Asafa Powels tränare Steven Francis går igenom sin syn på hur man utvecklar sprinters. Lägg extra märke till vad han har att säga om stretching.